Nuläge/Problem
Ekologiskt jordbruk har som mål att sluta kretsloppet av näringsämnen på gården och på så sätt minska behovet av insatsvaror utifrån. Men i och med den ökade specialiseringen i den ekologiska jordbrukssektorn så kan näringsluckor förekomma. Särskilt när det kommer till gårdar med lite eller inga djur och dålig tillgång till kostnadseffektiva organiska gödselmedel. Lösningen ligger i en optimering av näringsämnen på gården. Detta skulle kunna ske genom:
- kompostering av stallgödsel eller kompostering av klöverrikt gräs och stallgödsel och/eller annat material (t.ex. rester från vin- och olivproduktion)
- biogasproduktion från flytande avfall
- klöverrikt gräsensilage för gödning
- och kanske andra exempel
Kompostering beskrivs här mer i detalj:
Kompostering har tusenåriga traditioner när det kommer till hemträdgårdar, men har ännu inte i spridits i stor utsträckning till kommersiella gårdar. Likaså har det inte använts mycket inom oliv- och vinproduktion med beskurna växtrester. Anledning till detta är kunskapsbrist kring hur man på bästa sätt utnyttjar fördelarna med kompostering inom jordbruket eller med specifika material (t.ex. pressrester) samt på grund av de utrymmes-och tidsresurser som krävs. När organiskt material lagras i form av en gödselhög under en viss tid finns det en stor risk för utsläpp av växthusgaser, främst metan. Dessutom finns risk för näringsläckage/avrinning, särskilt av fosfor och flytande kväveformer.
Vad innebär SOLMACC-metoden
Bönderna kommer att effektivisera kretsloppet av näringsämnen på gården genom att implementera en av de innovativa metoderna som listats här ovan. Vad gäller kompostering så läggs stallgödsel och/eller växtrester på hög som vänds regelbundet. Detta resulterar i ett stabiliserat organiskt material (=kompost) som är redo att spridas på åkern. Kontrollerad kompostering i ett nötskal:
- insamling av gödsel och/eller växtrester med rätt kol-kvävekvot (ej större än 30:1)
- gedigen kunskap om mikrobiella processer i komposthögen
- komposthögar anpassade i rätt volym/yta för att underlätta mikrobiologiska omvandlingsprocesser
- regelbunden vändning av gödselhögar, antingen genom att använda en viss vändningsmaskin som tillhandahålls av en entreprenör (hyrda maskiner) eller med hjälp av egna jordbruksmaskiner (t.ex. traktor med pallgaffel)
- täcka komposthögar med fleecefiltar och se till att högen är lagd på en stabil grund
- effektivisera utrymme och tidsresurser för att kunna integrera kompostering i jordbrukssystemet
Vilka är de positiva klimateffekterna
- Minskar utsläppen av växthusgaser, särskilt metan: jämfört med lagring av gödsel på en öppen gödselhög är kompostering bättre.
- Indirekta positiva effekter på möjligheten till anpassning till ett förändrat klimat eftersom kompost förbättrar markstrukturen.
- Växtnäringsämnen har en mer lättillgänglig form i komposterad gödsel i jämförelse med att använda färskt material.
- Kompost innebär färre hygieniska risker än färsk gödsel – som kan vara av betydelse i grönsaksproduktion eller vallodling.